Identitet

Hua, så mycket bra på en vecka. Så mycket att smälta och bearbeta. Begrepp och nya vinklingar på dessa breda ord, identitet, utanförskap, demokrati och interkulturellt lärande och inte minst gränser. Rasoul Mejadmehrs föreläsning nådde sitt syfte hos mig iallfall. Han fick mig att utforska orden och reflektera över mig själv. Vilken utgångspunkt har jag i mina föreställningar inför mötet eller kommunikationen med andra? Han sa så mycket bra att det blev tre hela datasidor med text. Liksom flera av våra andra föreläsare nämner även Rasoul komprimering av tid och rum beträffande kunskap. Hur påverkas kunskap i skolan idag mellan lärare och elev? Vi lever i en ny värld med interaktion och vad är då vår roll som lärare? Det finns inga gränser idag och absolut inga fasta sådanda mellan nationaliteter, kön eller kulturer. Vår identitet ser annorlunda ut när gränserna förändras. Det konstiga är mer intressant för oss än det som är bekant. Mina värderingar måste konfronteras med andras. Rasoul säger att vi inte ska tänka i termer om normalitet, inte exkludera utan inkludera. Jag kan inte låta bli att kommentera en artikel i kvällspressen från idag, där reporten Fjellborg ifrågasätter unga tjejers beteende när en grabb i programmet Idol åkte ur. Hur ser tonårstjejer på sig själva och sin värdighet och hur de tror att det förväntas att de ska vara gentemot som hon skriver, söta killar. Hon undrar vad det handlar om i upplysningens och jämnlikhetens tid. Vad är det i den sociala strukturen som gör att det skapas en masshysteri? Vad kommer alla normer och beteende ifrån?
Etnocentrism nämns också där vi i väst är normgivande. Dagligen slukar vi information som utgår ifrån oss. Jag tänker t ex på nyhetsrapporteringen från Thailand. Vem vill veta om några få solbrända stackars svenskars öde på flygplatsen? Vem rapporterar om vad som egentligen sker här som det faktiskt bor 65 miljoner människor. Vi och dom!! Jag måste inta en kritisk interkulturell medvetenhet. Det är då jag utvecklas. Motsatsen är att vara fånge i sin egen föreställningsvärld. Vi ska inte se på vår omgivning och våra medmänniskor som dom (objekt) och vi (subjekt) utan vi ska möta varandras subjekt (mötas som individer) och lära av varandra hellre än om varandra. Hur uppstår kunskap och vilket synsätt har vi på inlärning idag? Rasoul benar upp och diskuterar det här på ett briljant sätt. "Olikheter är berikande och vi måste lära våra barn att förvalta detta väl."
Jag funderar på vad konst och kultur står för? I vilken kontext dyker de upp? Det är komplext och innehåller så mycket. Rasoul talar även om det här där han menar att man kan ställa sig frågan om vem som gör konst för vem? Konst och kultur måste vara gränsöverskridande. Vanligaste postnumret på operabesökarna här i vår stad är 414. Jag tror att jag öppnat ögonen mer nu när jag går och läser här. Jag ifrågasätter inte bara vad vi gör i skolan utan även konst och kulturbegrepp snurrar runt där uppe i knoppen. Är det så illa som Rasoul säger, att vetenskapen har tagit över och konsten har marginaliserats?

Vi är först i samspel med andra.

Identitet är en förändringsprocess.

Vi formas av normerna i vårt samhälle.

Rydals ungdomar.

Även Oskar Broberg pratade om det nyss nämnda. Ett bra citat är "Vi väljer inte att vara en social varelse - vi måste vara det för att vara en individ." Hans favoritutryck polycrona landskap tilltalar mig. Spår av tiden finns överallt som lager på varandra i landskapen. Det finns ju inne i mig också och formar min identitet, historien, minnen. Jag tänker på lilla Najmija i dokumentären "A stranger in her own city" som formas av traditionerna hon växer upp med. "A human being is what she is in her mind." säger hon och tillägger att hon vet vem hon är och det sitter inte på utsidan, men det är inte lätt att vara ensam i det samhälle som hon växer upp i även om man är stark som Najmija och vägrar att bära slöja. Även Fredrik Gunve talar om identitet som skapas kulturellt. Vad händer med en då man ikläder sig andra roller? Förändras vår identitet? Han tycker att identitet är något som man hela tiden leker fram och att ytan är det inre och därför viktigt.



"Delicious" av Scott Prendergast belyser också det här temat om utanförskap och att vara annorlunda. I ett strist, stelt och grått liv får den röda färgen en man att bejaka en dold och kanke udda sida hos sig själv och att våga ta fram och visa den. Att bli glad av att visa den, som en förälskelse. Han blir lycklig. Men att det också kan vara smärtsamt att bli förälskad i något som avviker eller sticker ut. Vilken helt underbar film! Jag blev helt lycklig av att se den. Identitet och gränser har förföljt mig hela veckan. Jag läser artiklar i tidningar och ser TV och överallt finns exempel och bilder på "våra begrepp" identitet och gränser. I en dokumentär nu i veckan visades hur man i det slutna Iran monterade upp illegala satelliter. Här tog man tydligt avstånd från västvärldens sätt att leva, men samtidigt tar man dagligen del av den genom sina parabolantenner. Rummets betydelse för hur våra identiteter formas har inte längre lika stor betydelse. Helt säkert påverkas de. Den lilla flickan i slöja satt utanför tältet och lekte med sin rosaklädda barbydocka! Den unge killen ute på landsbygden sjöng senaste popdängan och låtsades att åsnan han red på var en sportbil. Hur ser de på sin identitet? Jag måste sluta nu. Det känns som om jag vill skriva en hel bok. Blir för engagerad. Jag har förbrukat mina bloggtecken för länge sen, men jag vill ändå ta med våra tankar hittills om kursen identitet, som Oskar frågade oss om. Vi var 16 stycken och några av oss sade väl nästan samma sak. Det underbara var att höra om hur kursen förändrar oss och hur positiva (nästan) alla var och att det var proffsigt av Oskar att vilja lyssna på oss och sedan använda detta i sin föreläsning!
Kommentarer om kursen identitet so far:

-Man får möjlighet att gå in i sig själv.

-Vi får fokusera på nutidskonst.

-Jag funderar kring vem jag är.

-Det är ett helt nytt sätt att se på bildämnet.

-Väldigt utvecklande.
- Det är inte vad jag förväntade mig. Förvirrande.

- Jag får utmana mig själv.

- Jag måste släppa på kontrollbehovet.

- Inget går att planera, allt är mycket oväntat, man blir hela tiden överraskad.

- Det är stora ämnen som blir vad vi gör dom till.

- Bitarna börjar att falla på plats nu.

- Vi får arbeta med den viktigaste delen i en människas liv-identitet.
- Jag ser saker på ett nytt sätt.

- Jag har förändrats och bär med mig nytt i skolämnet bild.

-Jag tänker nytt och bär med mig nytt in i bildämnet.

- Jag ser omgivningen på ett nytt sätt.

-Det är många bra och nya tankar.

-Innan tänkte jag för lite kring identitet och nu får man klura ut vad det står för.

-Tänkte först att det var slitna begrepp, men man blir ju aldrig färdig med dem. Det finns hela tiden nya ingångar.

-Jättebra ämnen.

- Det är ett brett spectra i hur vi arbetar här.

- Processen är viktig.

Jag har blivit citatfreak!

"Are you the favorite person of anyone?" från filmen med samma namn.

"Olikheter berikar." Rasoul Nejamehr

"What kind of thing is democrazy?" från dokumentären Please vote for me. Vilken skräckhantering av barn förresten.
"Att gå är att ramla hela tiden och sedan fånga upp sig." Laurie Anderson

Jag är på väg och jag förflyttas i rum på flera sätt. Det påverkar mig. Jag förändras. Funderar på min identitet.