being in change

Vår handledare lät oss ta del av en helt underbar bok. Jag har läst den en gång, men det få bli fler. Den heter på svenska: Ändligt och oändligt spel och är skriven av James P Carse. Den beskriver vårt existentiella liv och handlande, där vi beskrivs utifrån finita respektive infinita spelare. I det infinita spelet tillåts vi leka och vara öppna för överraskningar och vi spelar inte för att vinna utan att för att låta spelet fortgå. "Arbetet är inte den infinita spelarens sätt att fördriva tiden, utan att skapa möjligheter...Infinita spelare kan inte säga hur långt de kommit i sitt arbete eller i sin kärlek eller i sin dispyt, bara att mycket ännu är ofullbordat. Det som intresserar dem är inte när spelet tar slut, bara vad det leder till." Hm... jag är nog mer infinit spelare nu än vad jag var tidigare! I mitt liv upptas mycket av mina tankar på de förändringar jag varit med om och hur de påverkar mitt inre jag och mitt vara. Det tog ordentlig tid att landa och att låta processen ha sin gång. I början av veckan vaknade jag mitt i en dröm och ett ord skrek i mig - förändring. Japp, det ska min gestaltning handla om. I den gestaltningen ingår att söka och pröva mig fram. Om det blir en produkt vet jag inte. Jag kan inte stressa fram en gestaltning i en process som jag har låtit gå andra vägar, än den jag är van vid. Alla skapande processer måste få ta tid och den här får jag nog låta ta väldigt MYCKET tid!

Vad händer i oss när vi förändras? Förändringens fyra rum är en teori av docent C Janssen. Den ser förändring som en rörelse mellan fyra psykologiska rum där huvudorden är nöjdhet, förnekande, förvirring och konflikt. Den här rörelsen upprepar sig varje gång det sker en förändring (måste vara många gånger det!). Jag tycker att teorin låter spännande och känner just nu på den och läser också om den. Kan den vara en ingång till min gestaltning om förändring? Experimentet med att inte göra någonting och låta mitt undermedvetna få leda mig fram till en a-ha upplevelse var inte så lyckat. Den skapade en oerhörd stress inombords. Säkert för att processen var tvungen att brottas med andra saker i mitt liv, som privatkatta och lärarkatta och dom har också mycket att stå i just nu. Det var en kreativ blockering. Vilken nyttig erfarenhet att bära med mig till skolans värld där våra elever har stora krav på sig i att prestera. Sitter just nu och avslutar den skriftliga delen i det här projektet och har jag tur så hinner jag kanske med afterwork med kollegorna. Kamera och videokamera får följa med på min utlandsresa och vem vet vad som kan fånga mitt intresse till en eventuell gestaltning.
God jul o gott nytt år allihop!

Må vi gestalta väl!

Summary in English
Very late in this project I found my keyword in this creative workout/shape (gestaltning). The word just popped up in a dream. It really was a surprise. I had nearly given up on this final work. Using another method in my creative process was a good experience that I most definately will bring to the school-world. These creative processes need a lot of time and it must be pretty common to get into a creative block, like I did. Now I will concentrate on the word CHANGE. To me it means inner and outer changes during a period of time as a student at HDK. There is a researcher named Janssen who's got this theory about a four-step movement in our psycological space that I find interesting. It might help me in the last part of this project or it might not. If I fail in presenting something at the examination I have become reconciled with this thought. Now I'm going to the States on a holiday. The camera will join me and if I'm lucky I might find something to my "gestaltning".

I wish you all a Merry Christmas and a Happy New Year.

And, good luck with your works.

noll leverans

En stund med Bob Dylans "Things have changed" och några trevande penseldrag på min collagemålning. Så kan en fredag kväll också se ut! Måleriet känns mest desperat. Jag är inte där. http://www.youtube.com/watch?v=B5T1mOXWNiY

Vad är det som vill ut? Varför kommer jag inte igång?
Skrivandet är i full gång. Det är så många ord så det kommer bli ett himla jobb att sortera. Texten kommer med all sannolikhet att handla om min egen skapande process och vad dessa insikter och förändringar för med sig. Just nu är det för mycket som rör sig i mitt huvud och jag har svårt att landa i en ny gestaltning. Precis just nu i denna skrivande stund ser ekvationen ut så här: måleri + hårdrock = frustration ut. Jag vet att gestaltningen blir något när den få komma utifrån hela mig, men det finns för f-n ingen tid till att invänta det nu. Jag ska åka på utlandssemester, sätta slutbetyg i en massa klasser och lämna in en rapport som från början skulle vara en essä.


Jag vill inte låta ett resultat låsa mina tankar inte heller ett på förhand bestämt projekt eller en på förhand bestämd teknik. Det känns helt enkelt inte äkta! Idag har jag prövat webbkameran, men engagemanget var inte där. Jag studerar Geoff Pettys kreativa faser och försöker lägga in min egna i något slags mönster efter dessa. Jag borde vara i destillireringsfasen där jag plockar ut det bästa från tankar som kommit fram. Petty talar om en creative block och listar upp vad som kan orsaka en sådan. Fel fas vid fel tidpunkt är ett svar. Jag smakar på det och inser att det stämmer på mig.

drift...

"Allow yourself to wander aimlessly. Explore adjacencies. Lack judgement. Postpone critisism."

Bruce Maus citat passar bra in på det jag skulle tillåta mig att göra i det här sista och avslutande gestaltningsprojektet. Det handlar om att släppa kontrollen och att våga pröva en annan och för mig ny metod. Bruce Mau är en kanadensisk designer och grundare till Institut utan gränser. I hans, som han säger ofullbordade manifest finns en massa bra tankar som handlar om hur vi närmar oss varje nytt projekt. Första gången de dök upp var när Tarja gav oss ett papper med dessa under första terminen. Du hittar manisfestet på hans hemsida www.brucemaudesign.com

Vad jag gör nu?
Jag binder samman, knyter ihop, separerar och förbereder mig för att gå vidare. Då är det för mig självklart att se tillbaka och känna efter på vilket sätt tre terminers studier påverkat mig. Mitt jag förändras och att gå tillbaka till det som varit går inte. Mina jag är som en sandwich som måste delas. Man lyfter loss det översta lagret och där mellan skivorna finns det jag ska gå vidare med.
Hur det känns?
Det känns ångestladdat och stressande! Ja, man skulle kunna använda ordet kris. Den här gången har valet av metod satt mig ur spel och det är förvirrande. Att tiden rinner iväg gör också att rädslan för att misslyckas infinner sig. Tänk om det här faktiskt blir ett projekt som handlar om jag ska erfara ett misslyckande och dessutom redovisa det som en gestaltning! Ugh...

Jag bara måste ta med även det här citatet från Mau:

"Process is more important than outcome.

When the outcome drives the process, we will only ever go to where we've already been. If process drives oucome we may not know where we're going, but we will know we want to be there."

Separation! Som att slita bort en kroppsdel och försöka fungera. Med lite distans så kommer separationen vara ett minne och jag tagit ett steg framåt mot något annat, mot något nytt.